17-0 hur kul
är det, typ ?
Sverige vann ett fotbollskval nyligen med 17–0. Mot Azerbadzjan. Det ger väl en vink om att det borde vara någon form av seedning i fotbollen också.
Relaterat
A-grupper och så får de mindre nationerna chansen att kvalificera sig till A-gruppen genom att vinna blåbärsgruppen.
De här resultaten ger bara ett löjets skimmer över fotbollen. På samma sätt som den franska herrtruppen i VM. Välbetalda divor som skämmer ut sig själva och en hel nation.
Snacka om maratonmatch. Tennismatchen där i Wimbledon som pågick över tre dagar. När man fick bryta stod det 59–59 i avgörande setet. Låter nästan som uppgjort, men så är inte fallet kan jag tänka mig. Mahut och Isner har för alltid skrivit in sig i historieböckerna hur som haver.
Jag gillade derbymatchen på Näs IP i onsdags. Jag gjorde det för att det var två lag som bjöd upp till kamp. Näs IF kämpade så det stod härliga till. SAIF försökte och försökte.
I slutänden kan den här poängmissen bli ödesdiger för SAIF. I jakten på seriesegern. Men det är oroande att SAIF haft tre raka utan seger.
Jag kan se ett mönster i det hela. I cupmatcherna, där SAIF är urstarkt och lika vilt kämpande som Näs IF var i den här matchen, agerar SAIF som en seriesegrare i ”sexan”.
Men att fokusera på både cup- och seriematcher är en svår kombination. Nu har SAIF fått bita i det berömda sura äpplet. Det har slitit mer på spelarna än vad man kanske trodde från början.
Det kan ge ett cup-guld. Men det kan också ge en utebliven biljett till division 5 igen. Nu återstår att se hur inledningen på hösten blir. Första matcherna där avgör allt.
Det slog mig på derbyt där på Näs IP. Jag har inte sett hemmalaget så här starkt på länge, länge. Nej, jag har nog aldrig gjort det under mina år på AT-sporten. Det gläder mig.
En annan sak som slog mig. Det finns en hel del synpunkter på domarna i matcher av den här typen. Men hur i hela friden ska man lyckas hålla i hop en match utan linjedomare. Måste vara skitsvårt. Det skapar genast problem. I bland måste domaren, i det här fallet var det Mattias Änstgård, chansa lite. Jag menar i offsidebedömningen. Det är omöjligt att vara hundraprocentig här.
Till sist....
.... är det alltså midsommarhelg igen. Skönt. Hoppas bara alla får en bra dag utan regn.
.... håller jag tummarna för Tyskland mot England. Vill gärna ha Ghana vidare mot USA också.
.... ska jag inte sätta på mig någon folkdräkt. Förstår inte den grejen om jag ska vara ärlig. Men det är tur att vi har olika smak.
.... minns jag än med förtjusning fotbolls-VM 1994. den varma sommaren. Då jag var på plats i USA.
.... inser jag att den svenska sommaren är något att njuta av. På bryggan och med svanen på väg in på älven för att få sin formfranska.
.... vill jag bara påminna er om att Summer in the City, Lovin’ Spoonfuls klassiska sommarlåt, skrevs 1966 och håller än i dag.
.... ser jag i min pärm här på jobbet att Masarna var i storform i början av juli 2003. Då vann Rickardsson, Adams, havelock och de andra med 52–44 mot Smederna med Nicki Pedersen i laget. Då var det drag på motorstadion i Brovallen.
































