För det är så Jack kallar sin far Cornelis Vreeswijk – ”sin kända släkting”, men han gör det med glimten i ögat och ett leende spelandes på läpparna.
Hela konserten präglas av en gemytlig stämning där Jack Vreeswijk tillsammans med sin gitarrist Love Tholin har ett fantastiskt samspel. Tillsammans får de publikens ögon att tåras, munnar att spricka upp i leenden och händer att mötas när applåderna bryter ut mellan låtarna.

Jack Vreeswijk har en otrolig sångröst och en perfekt tajming, det märks att han är uppvuxen med de här visorna. Han vågar göra sin tolkning av även Cornelis kändaste låtar. Något som han erkänner att han tampats med.
– Men så har jag hört den här låten på holländska, finska, danska och då tänkte jag varför får inte jag sjunga den?
Med de orden presenterade han Somliga går med trasiga skor. Och applåderna som följer när sista tonen tagit slut talar sitt klara språk. Han har inget kvar att tampas med.

Det var 90 minuter fyllda med nostalgi men även några okända låtskatter som Jack plockat fram. Publiken var av blandade åldrar, men alla får sin del av låtlistan.
Höjdpunkterna är många, för att nämna några: Jag hade en gång en båt, där orden kommer fram så väl i kyrkans akustik och borrar sig in hos åhörarna. Många sitter stilla och bara tar till sig musiken, några torkar omsorgsfullt bort en tår ur ögat.
När Jack och Love utbrister i en blues som avslutas med ett underhållande gitarr-battle. Och det är inte ofta man ser i en kyrka.
Balladen om Fredrik Åkare och Cecilia Lind som avslutar kvällens konsert och följs av applåder som inte vill ta slut.
Jacks mellansnack och härliga berättelser som varje sång som spelas presenteras med, vi får kika in i familjen Vreeswijks historia.

De 150 personer som var på plats fick en härlig kväll, arrangerad av Komplett Event och Avesta församling.