Överläkare Marcus Carlsson fick förra hösten på omvägar reda på en utredning om akutsjukvården där Avestas akutmottagning inte skulle finnas kvar i dess nuvarande form.
Bakgrunden var att behovet av ett sparpaket brådskade. Underskottet för landstinget hade hösten 2009 växt till 600 miljoner kronor.
– Jag vet att landstinget har en dålig ekonomi och måste spara. Men vilken politisk uppfattning man än har måste det vara bättre att ha korrekta fakta när man fattar beslut, säger Marcus Carlsson som är medicinskt ansvarig för akuten i Avesta.
Flera scenarier hade tagits fram för att spara på akutsjukvården. Någon akutmottagning i Avesta fanns inte i något av dem.
Han såg att fakta i utredningen inte var korrekta. Bara 4 000 av de 17 000 patienterna skulle enligt rapporten ha behövt akutvård i Avesta. Majoriteten skulle, enligt den, lika gärna kunde ha gått till en vanlig vårdcentral.
– Det här stämde inte alls med verkligheten, det visste jag,

Trots att han var pappaledig började han sin research. Han vände sig till landstingskansliet för att få fram statistik.
Uppgifterna bekräftade att majoriteten av akutbesökarna inte kunde klassas som primärvårdspatienter.
– Summa summarum var det en ofantlig stor andel av patienterna som var riktigt sjuka, som fick vård på akuten, säger Marcus Carlsson.
Akutläkarjouren tar hand om 12 500 patientfall varje år.
– Siffrorna har hög tillförlitlighet. Det är var officiella siffror ur besöksliggaren som används för att fakturera för utomlänspatienter bland annat.
Marcus Carlsson säger att han hade inte haft tid med att ta fram uppgifterna om han hade varit i tjänst.
– Den här tiden har man inte när man jobbar.
Det var tack vare pappaledigheten som han hann gräva fram statistiken.
– Det gick bra att ha sin ettåriga dotter på armen samtidigt som jag gick igenom statistiken.

Han stannade inte där, han passade på att få tid för att presentera sin rapport vid möte i landstingsledningens hälso- och sjukvårdsutskottet, som var på besök på vårdcentralen i Långshyttan.
Han visade upplägget för akutmottagningen i Avesta med medicinläkarjour och akutläkarjour dygnet runt samt det prioriteringsystem Metts (triage) som hade införts hösten 2008. Han var tydlig med att Avestaakuten tar hand om patienter som tillhör olika specialiteter.

Han betonade att akuten har jourerfarna läkare som arbetar som akutläkare.
Problemet var att den jourlinjen hade kallats för distriktsläkarjour.
Det är vilseledande eftersom det inte finns andra kliniker än medicin och geriatrik/rehab där alla andra akut sjuka patienter klassats som primärvårdspatienter i statistiken.

Nu ser han ljust på framtiden.
Avtalet med Västmanland som undertecknades på försommaren gör att patienter från norra Västmanland nu tillhör patientunderlaget.
– Det tillhör det normala att patienter från Västmanland ligger inne hos oss, säger han.
Samarbetet inom professionen med Västmanland har alltid varit gott. Det som har varit problem har funnits på politisk nivå.
– Vi har alltid tagit hand om patienter som kommer hit akut, det är vi skyldiga till, varifrån de än kommer.
Men det var Dalarnas skattebetalare som fick betala för många västmanländska patienter. Det berodde på att landstinget i Västmanland hade ett remisstvång för akutbesök.

Men det är alltså historia.
Nu ser han bara framåt. Det triagesystem som Avestakuten införde 2008, som en av de första i landet, gör att akutsjukvården kvalitetssäkras.
Nu i oktober är Avesta lasarett värd för den årliga konferensen för alla akutmottagningar som infört den har typen av system för prioritering av patienter. Det som först utvecklades av Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Det dominerar nu bland akutmottagningarna i Sverige.
Marcus Carlsson önskar sig en ökad bemanning för akutens jour dygnet runt med tanke på det större patientinflödet.
– Vi är väldigt tajt bemannade.
Men hur många fler patienter som kommit sedan avtalet skrevs under i juni med Västmanland är för tidigt att säga.